Blott 25 dagar gammalt, eller ungt kanske är en bättre beskrivning, ligger 2012 nytt, tämligen orört och förväntansfullt spegelblankt. Det är något visst med ett nytt år. Omstart. Glöm det gamla och synen framåt mot en ljusare horisont överskuggar imperfekten. Nuet, stunden och framtiden känns fräsch när hjärnan fått börja från noll igen.

2011 var ett ekonomiskt europeiskt stålbad. Ofantliga internationella med lån med ogreppbara långa haranger av siffror avlöste varandra i nyhetssädningar. Vi fick lära oss att länder kunde gå i konkurs. Företaget Apple är idag högre värderat än landet Grekland. Men nåddes botten? Eller har hissen inte slagit i botten ännu?

Kriser och korruption har satt ärr, giriga banker har räddats med en sista HLR av statliga stöd och riksbanker. Svenskarna, som till trots klarat sig ganska bra genom det svarta året, förstod först vidden av krisens omfattning när OnOff gick under sommaren. Fungerade inte platt-tv försäljningen måste något uppenbarligen varit fel. Lågkonjunkturen frestade på plånböckerna under 2011. Trots detta gick det bra för träningsbranschen. Vinsterna kammades hem, ändå. Det såldes ännu fler gymkort, igen. Fler spelare entrade den svenska marknaden och fler kommer säkert tillkomma. Det går fortfarande bra för flera aktörer, men främst för dem som vågar ta betalt för gymkorten och eller de helt obemannade gymmen.

Även om det visats gröna siffror för branschen i stort har omvärldens skakighet förmodligen gjort att den enkla träningen har tagit några steg fram ytterligare. Träning som kräver lite utrustning och som kostar lite i uppstartsfasen har blivit intressant för de som vill spara. Funktionell träning, som träning med egna kroppen, löpning, dans och yoga fortsätter att växa och breddas. Träningsformer som alla har en gemensam nämnare, den kan förkovras i. Hur mycket du än kan i dagsläget kan du alltid kunna lite till. Det gör att dess populäritet fortsätter växa.

Under ganska lång tid, redan före 2011, har back-to-basic trenden varit branschens dominerande aorta. Den har tagit olika vägar och uttryck och den funktionella träningen har blivit ett begrepp som numera är något som t.o.m. har nått min 71-åriga pappa. Det indikerar en ganska bra spridning. Vissa trender är kanske egentligen mer än just trender och kommer fortsättningsvis finnas kvar i det ordinarie utbudet medan andra inneburit ett nytt redskap som kommer kommas ihåg som en tv-shopklassiker med miljonvisningar. Trender är ofta en reaktion på samtiden, det som sker utanför gymmets väggar i den s.k. omvärlden. Eller en motreaktion på något som redan finns och något som vänder 180 grader när det har blivit för mycket av det goda.

Hur blir då 2012? Konjunkturen sviktar och svajar fortfarande i Europa. Fortsätter 2012 som 2011? Vad kommer prägla det nya året?

Jag tror 2012 blir ett ugglans år, ett kunskapsår. Förutom den enkla träningen, där redskapen allt mer skalats av, så finns förutom kroppen i sin nakenhet bara kunskapen kvar. För när träningen är avskalad i mässingen återstår endast vetskapen om din kropp och vad ska göra med den för att utveckla den.

Kunskapen kommer därför under 2012 stå i centrum och plugghästarna som gnäggar högst kommer få mest ljus under limelighten. Den som vet mest vinner, oavsett om du är instruktör, PT eller motionär. Det är både en reaktion på den redan avskalade träningen men även en också en motreaktion på den rådande metodiken som under flera år har anammats av träningsvärlden som representeras av näringslivet (gymkedjorna). Jag går in på det lite längre ned.

2012 är också sport och jubileumsår, fotbolls EM i sommar och Stockholm Marathon som går i 1912 års OS-fotspår. 2012 är framförallt ett OS-år vilket alltid boostar intresset generellt för sport och idrott, även för de som normalt sett inte är inbitna.

OS i London kommer att prägla hur vi motionerar och hypen runt athleterna. Det är faktiskt bara var fjärde år vi intresserar oss för diskus och slänger oss med tidigare okända öststats- och kinesiska namn i omklädningsrummet på gymmet. Vi pratar om singlesculler och judo och nämner det som fullständiga självklarheter i våra samtal med nära och kära träningskamrater. Peaken torde bli ett twittrerrekord och rekordfacebookomsättning när vi tittar på olympiska lyft. 2012 kommer vara tyngdlyftningens år och aldrig tidigare har intresset för smårunda svartmuskiga turkiska män i klarblåa och röda baddräkter varit så stort. Urvrålen kommer samplas av Swedish House Mafia och spelas på de stora dansgolven.

Unts Unts Unts

Om 2011 handlade om att förädla gymföretagens varumärken så flyttas fokuset 2012 till det personliga varumärket- personen- individen- du- ditt ego- blir allt viktigare för din egen träning och locka dina kunder till dina pass/PT-sessioner. Idag finns det ypperliga kanaler att förklara dina träningsfilosofier och din kärlek till att motion. Många gör det redan, delar sin träning, både som motionär eller som delaktiga i branschen. Den digitala kranen står vidöppen och det strömmar ut träningsupplevelser via facebook, bloggar och twitter.

Det strömmar t.o.m. så mycket så att du som läsare måste sålla bland uppleveserna. Kvaliteten och klurigheten har blivit viktigare. Bilder på bloggar med bleka frukostar och inklippta tights räcker inte längre. Läsarna vill ha mer, mera själ, eftertanke, estetik och kreativitet. Om 2011 handlade om att överhuvudtaget dela sin träning digitalt så handlar 2012 om vad du delar. Du är en person med en historia. Denna historia gör dig intressant, berätta din historia och väck nyfikenheten hos andra. Då blir också din träning intressant.

För att sammafatta ovanstående så har jag valt att gå lite djupare in på något som jag tror kommer bli tongivande för det nya året.

Retorik & pedagogik

[Lull-lull blir åter fakta]

Gymbranschen må se stark och spänstig ut till det yttre men står på ett fundament av ett ganska utbrett akademiskt komplex. Kanske är det därför som personalen ständigt ska fortbildas i ibland ganska taffliga utbildningar som bara platsar på ett ställe, i branschen själv. Kvalitet ska säkerställas med licenser och det som förr kallades att “vara en god väluppfostrad människa med lite hyfs” manglas idag ut som “service och medlemsbekräftelse”. Detta står naturligtvis delvis i korrelation till att medelemmarna ämnar förlänga sina kort eller köpa ett ytterligare PT-paket. Branschen ser ibland lite fördummande på sina medlemmar de tror sig inte de fattar vad som sker bakom kulisserna. Men tro mig, medlemmarna fattar.

Den ihåliga servicehysterin har hållit på att ersätta det genuina intresset för att se en medlem förbättra sin fysik och intressera sig för dennes person. Service behöver inte utesluta kunnande. Det faktum att det inte finns någon organsitation eller något organ som kontrollerar utbildningar och licenser i branschen har idag lett till att vem som helst kan ge PT-utbildningar eller instruktörskurser. Det är bra ur konkurrenshänsyn, men brister då kvaliten kan variera ordentligt. Alla är bäst enligt sina hemsidor. Det har blivit skryt och dålig bästpolitik som i slutändan inte har gynnat någon.

Parallellt med ovanstående har under flera år har den mentala coachingen växt och framförallt anammats av gymbranschens olika ledningsnivåer. Nästintill frikyrkligt har man pratat om familjemetaforer och anonymiserat spretiga personligheter till tennsoldater med samma servicevokalubär.

2012 kommer hästsparken som vänder trenden. Tidigare har s.k. inspiratörer anlitats och inspirationsföreläsningarna har avlöst varandra i parti och minut. Föreläsarna har haft en sak gemensamt, de har orerat lull-lull i det oändliga, citerat visa kineser från 300-talet och pratat oavbrutet i 3 timmar. De har pratat och pratat och pratat utan att ge något som helst konkret till sina åhörare. Ändå har branschen applåderat och sagt- “- Det där var spot on”. Just det, spot on på ineffektivitet och att driva verksamheten in i ett limbo av icke ifrågasättande. Spot on till ingenting.

Den allt mer “coachigare” metodikens och pedagogiken har spridit sig som den “rätta läran” bland instruktörer, så till den grad att det hellre pratats känslor och svårtolkade metaforer på gruppträningsklasser istället för orsak och verkan på varför man tränar på ett visst sätt. Ordet instruktör har fått ett lägre värde och ordet coach har växt. Balansen har förskjutitits till obalans. Kunskapen har devalverats.

You are fired.

2012 innebär ett efterlängtat slut på du-är-en-barkbåt-i-en-bäck-som-fastnat-på-en-pinne-och-mitt-jobb-att-peta-ut-dig-i-strömmen-igen- pedagogiken. Det blir en motreaktion på flera års devalveringen av kunskap och diffust prat om mentala målbilder som är ofta varit helt ogreppbara för motionärerna. Nej, de vill ha hårda fakta- orsak och verkan- och instruktörer och PT´s är personerna som ska presentera fakta. Hur ska de nå sina mål? Hur ska de träna? Varför ska de träna på ett visst sätt? Och om man bommar mål- vad händer då? Du som jobbar i branschen ska ge svaren. Säg det enkelt, instruktivt och positivt.

Fitness goes lifestyle

Ego [Du är en dokumentär] & Estetik [Du framstår som ett proffs]

Många kampanjer och reklamfilmer från sportvarumärkena har idag börjat att likna dokumentärfilmer. Internet kostar i princip inget och reklamfilmer på tv är idag bara teasers för längre förklarande fördjupande filmer på youtube och vimeo. På nätet finns tiden och på nätet kostar inte tiden som i TV-rutan.

Trenden har varit en dokumentärt framställd saga, lite skakig handycam med precis så där lagom mycket musik i bakgrunden som gör att du fastnar som det vore en spelfilm. En blurrig bild blir plötsligt knivskarp, en orörd vattenpöl slås sönder av en löpsko som bara sett världen från en obruten kartong för några sekunder sedan. Men huvudpersonen är inte människorna i filmen utan istället den där skinande dojjan de har på sig. Trots det gillar tittarna det de ser och kopplar sin identitet till den där personen som har stuckit ned foten i skon. Med andra ord- fungerande reklam.

Winter Training – The Climb from Garmin EMEA on Vimeo.

Precis som sportvarumärkens framfart kommer nu nästa ting att presenteras i samma format- egot- du som jobbar i branschen. Idag kan tämligen dåliga musikinstrumentalister göra musik som blir hits, tacka musiktekniken för det. Likadant är det med film och webhanetring. Du kan paketera dig själv digitalt med nästintill samma finess som Nikes miljardkontrakterade sponsortagare, tekniken har blivit billigare och dessutom tillgänglig för amatörer. Nu börjar det märkas. Titta på följande länk, det här är en försmak på 2012 (AcroME).

I Landet Brunsås som gick på SVT i höstas gjordes en tillbakablick över hur mat exponeras idag, främst i kokböcker. Under 60-70-talet var dukningen viktig och måltiden dokumenterades som en samlingspunkt för familjen. Stora uppläggningsfat med nyputsat matsilver. 80-90-talet innebar mer närbilder, detaljfrosseri, presentationsfokus på den ensamma tallriken, tornbyggda maträtter. Idag är trenden lifestylebilder- samtalet och umgänget är lika viktigt som maten.

Likaså följer träningen samma hjulspår, från att vara stilistiskt perfekta studiobilder med en hantel som står upp och som ligger bredvid plåtade i en uppenbar fotostudio så kommer träningen marknadsföras än mer lifestylefokuserad. De statiska bilderna som kännts som att man titta in i ett akvarie är passé. Artisteri, mode och konst kommer prägla framställningen av träning för att väcka dina andra sinnen i kombinationen med din träningslust.

Insikt

[Nya symboler och nyckeltal]

Hotellbranschen har stjärnor i turistkataloger som ger en snabb överblick vilken standard rummen har. Andra branscher har märkningar som signalerar ekologiska varor eller fairtrade. Dessa symboler och märkningar ger också en snabb information om vad varan har för kvalitet. Gymbranschen har inga kännetecken trots att man kan uppvisa miljömedvetenhet eller andra signaler som vittnar om ett intresse för världen utanför gymmet.

Just nu är det inte bara hög aktivitet på gymmen utan även på nätet. Facebook och twitter får svenskarnas fingrar att springa intervaller över tangentborden och burpeeträna tummarna på touchscreenarna på sina smarta telefoner. Det tränas utav bara tusan och träningen sprids på nätet. Det är en hel del glädje som outas. Men, inte allt. Det är också frustration. Läs på de olika aktörerna facebooksidor. Det är som det problemet som alltid uppstår i Sverige oavsett det handlar om SJ, tingstadstunnneln, vården eller försäkringskassan. Det är kö. Det gillas inte av svensken.

Det är just nu snudd på omöjligt att spontanträna trots att många vill det. Din träning kräver numera planering och du måste vara snabb att boka dina klasser trots att det är 2 veckor kvar till träningstillfället. Ordet spontanträna borde nästan kvala in bland 2012 års nyord förresten. Svaren som ges via facebook provocerar medlemmarna när de själva beskylls vara att orsaken till ett systemfel. Bokningssytemen är korrekta och det finns tillräckligt med platser. Är det verkligen det som är problemet? Är det kanske så att man översäljer och fortsätter pressa in fler medlemmar under samma tak? Visst vill man trängas lite och känna puls från andra- men man vill också få plats.

Kanske är året 2012 året då märkningen för dig som träningskonsumnet gör det enklare för dig som konsument att välja gym? Lek med tanken med följande nyckeltal på hemsidan.

* Antal medlemmar per kvm

* Medlemmar per antal gruppträningsklasser

* Antal PT per medlem per angiven anläggning

* Duschar per medlem

* Skåp per medlem

Dessutom skulle det vara roligt om någon aktör hade gjort som hamburgerkedjan MAX som idag redovisar ett s.k. fettbokslut. Tänk att få se redovisningsrapporter från gym-aktörer där det redovisades lägre sjukfrånvaro på de företag de har avtal med, uppmätt förbättrad livskvalitet sedan medlemmen började motionera osv. Naivt kanske- men inte omöjligt.

Hall of Fame

[Nya spelare på produktlanseringen]

Det är svårt att inte beröra Nikes storhet i branschen. Det är snart dags för skandinaviens största och mest prestigefyllda branschträningsevent, the Nike Blast i Stockholm. Nike drog till med att boka Globen och nu en vecka innan så är det proppfullt, nästan 2000 personer samlas för att inspireras. Nike dominerar, med rätta, och deras aktier i svenska träningsbraschen tycks hela tiden stärkas. De har växt på ett imponerande sätt och satt stor prägel på rörelsemönstret i Sverige, inte bara modemässigt. Nikes framfart i Sverige är en framgångssaga.

Nike har utöver klädscenen greppat tag om den svenska instruktörseliten och på kuppen lyckats göra teamet till det mest prestigefulla man kan uppnå som instruktör. En plats i teamet är status och framgång, mångas dröm. Det är förmodligen heller inte en slump att Niketrainersen verkar på några av Sveriges största anläggningar för maximal exponering. Partnerskapet med Les Mills har inte heller gjort varumärket Nike svagare utan det är snarare som om Madonna skulle ingått äktenskap med Michael Jackson. Två drakar har funnit kärleken i varandra och tittar fnittrigt på varandra med dollartecken i ögonen.

Finns det då någon ingång för andra varumärken under spotlampan i Sveriges gruppträningssalar? Ja, det verkar så och det är närmast förvånande att copy/pastet på denna modell kommer så sent. Svenska Casall är en av de som har valt att göra det. De har under 2011 smygit igång ett riktigt spännande team med egna trainers, stora personligheter som Jari Ketola, Matthew Griffiths, Elaine Rydberg och Frida Lindström (m.fl.). Ingången i sponsorlandet är smart, klurig och just valet av personligheter kan båda för framgång.

Det borde dock finnas fler öppning för fler spelare och det välkomnas då det kommer utveckla branschen i stort. Mångfalden får fler färger och ger fler möjlighet att synas i en fortsatt växande bransch. Nike och Casall trainers finns redan- när kommer Adidas, Reebok, Puma, Craft och North Face?

Hängivenhet

[Expose your inner nerd]

Kunskap. Det var ju det. Kunskap är en sak. Förkovring en annan. Kunskap är ett torrt ord som inte alltid får hjärtat att slå volter. Sättet vi mäter kunskap är utbildningar i form av poäng eller licenser. Ju fler desto bättre, oavsett vilken bransch man än befinner sig i. Det börjar med grundskola. Sen blir det gymnasium och senare folkhögskolor, kanske privata utbildningsinrättningar och högskolor. Universitet är lite vassare. Top notch är att disputera och kalla sig Ph. D eller ännu bättre, professor. Men det ser man inte så mycket av i träningsbranschen.

Trots att kunskap slår högt finns det numera ett före detta skällsord som slår lite högre. Det har vänt 180 grader och hamnat i finrummet. Ordet är nerd.

Nerden blev för några år sedan riktigt het i musiksammanhang.Det speglades även i mode. Nerden signalerade något som plötsligt sågs med mer sympatiska ögon än tidigare. Hängivenhet. Dedikation. Personligheter som slukades och växtes samman av intressen. Nerdarna gick så djupt in i sina intressen att de tappade uppfattningen om vad som är “normalt” eller inte. I sin förkovring missade de sociala koder som mode och manér. De tappade det vanliga och blev nerdar. Deras egna personligheter blev ett med intresseförmålen.

2012 kommer innebära ett bejakande av sin inre nerd. Fördjupning, förkovring och isolation sig i sitt ämne blir grejen.- Ska du med på bio? – Nej, har fastnat i “Vad jag pratar om när jag pratar om löpning” av Hakuri Murakami” (bok).

Om det så är att du löpnerd, yoganerd, dansnerd, cykelnerd eller cleanjerk-nerd spelar ingen roll. Nerdarna emellan möts på samma frekvens då de talar samma språk trots olika intresseämnen. Nerd blir träningens nya finord i kombination med respektive sammansatt ämne. Nerderiet kommer faktiskt slå lite högre än kunskapen då det dessutom utstrålar passion för ämnet och målar upp din personlighet som lite egen. Och att vara egen 2012 är att sticka ut. Egen är bra. Släpp fram din inre nerd.

Och så kommer en något mindre seriös avslutning..

What else 2012?

[Eller inte]

* PT-Huset i Borås öppnade dörren för idén. Västgötaslättens starke man, Bert Karlsson, nappade på första kastet och tillkännager att han startar Skara TräningsLand för vuxna tramsmånsar i träningskläder. Tarzanbanan är given och kommer bli sommarens snackis.

* Jamie Oliver har länge fört ett korståg gentemot skolköken i England och senare i övriga världen. Han väckte debatten i svensk TV och Melker Andersson tog stafettpinnen i Sverige. 2012 kommer nästa korståg men då inom ämnet skolgympa. Hälsa är som sagt både kost och motion. Jan Björklunds skolfrågor i all ära men det behövs lite annan ingång i ämnet för att få kidsen att vara på samma tåg och svaret blir Paulo Roberto. Tv4 köper rättigheterna. 2012 kommer det krigas för skolidrotten och vi hör valkrav på att elever ska kunna simma när eleverna lämnar grundskolan.

Har jag glömt eller missat något? Fyll på i kommentarerna! Tack!